Halv tolv slog klockan innan Clara somnade. Hennes andetag blev tyngre och tyngre och hennes grepp om mig blev lösare och lösare. Jag satte mig sakta upp och tittade på henne. Jag ställde mig upp och pussade henne på pannan, och gick mot hallen. Jag tog min jacka över axeln och öppnade dörren. Jag tittade tillbaka, och såg den ensamma soffan. Jag ville inte lämna Clara men jag var tvungen. Jag smällde igen dörren och började gå mot mitt hus.

Claras POV

Sakta vaknade jag till liv. Men inte lugnt. När jag märkte att jag var ensam satte jag mig snabbt upp. "Kevin!?" Ropade jag och drog min hand genom mitt hår. Jag ställde mig snabbt upp men alldeles för snabbt, så jag blev yr. Jag brydde mig inte mer så jag sprang till fönstret, men jag hann inte. Jag ramlade och slog huvudet i soffbordet.  "AJ!" Skrek jag och satte mig på golvet. Nu fattar jag, så dum jag är. Han stack igår när jag somnade och jag märkte inte det. Nu har jag en stor bula i huvudet. Jag gick vingligt till köket och tog tre isbitar i en påse och höll den mot huvudet. Jag kollade på klockan. Kvart över elva. Jag suckade och satte mig på sängen i sovrummet. Jag tog min borste och borstade ut mitt hår, förutom där bulan var. Det gjorde riktigt ont.

Två timmar senare stod jag på balkongen och tittade på det fina vädret. Kevin har inte kommit än. Jag sätter mig på stolen och tar av mig mina kläder. Under har jag en bikini, jag tänkte sola eftersom solen var så stark. Det var skönt att ligga en stund tills någon knackade på dörren. Tänk om det är Kevin? Jag blev så förväntansfull så jag sprang till dörren, väntade ungefär fem sekunder så att det inte skulle verka som om jag var desperat, och öppnade. Men jag blev förvånad... Seike stod där. Och jag som bara stod i bikini! Han rodnade och försökte att inte titta på min kropp. Jag fnittrade. "Hej... Kommer jag olägligt?" Undrade han med uppspärrade ögon. "Nej då. Jag solade bara." Log jag. "Okej... Vill du hänga med till stranden? Du behöver ju inte direkt byta om" skämtade han. Jag fnittrade och sneglade på honom. "Är det bara du?" Frågade jag. "Ja, men på stranden kommer det vara fest." Svarade han. Jag nickade. "Visst! Ska Kevin vara där?" Frågade jag och hoppades att han skulle säga ja. "Vet inte, inte om någon annan bjuder honom." Jag nickade. "Kan inte han följa med oss?" Frågade jag. Seike såg irriterad ut. "Nej, kom igen. Jag vill inte åka med honom." "Okejdå..." Sa jag, lite besviket. Jag stängde dörren efter mig. "Hur många är det på festen?" Frågade jag. "Typ 20." Svarade han och ryckte på axlarna. Då kommer jag på vad Kevin sa kvällen innan. "Han ska alltid ha de snygga tjejerna" Jag tvekade ett tag, men sen följde jag efter honom. "Vi går till stranden, det är inte så långt." Sa Seike. Jag nickade och kollade på Kevins hus. Bilen var där, så han var hemma. Jag tvekade tills jag kom fram till stranden.

Där var musiken redan igång och folk var där och drack. Vi kom fram runt fyra. "Hur verkar det?" Log Seike. Jag log och nickade. Det var folk i vattnet så jag ställde mig på bryggan. Innan jag hann tillbaka puttade någon mig, så jag ramlade i vattnet. Jag blev chockad, jag svalde vattnet och kunde inte se. Jag försökte simma upp till ytan det bästa jag kunde men det var svårt. Mina muskler blev svaga och min luft började ta slut. Jag skrek i vattnet, men då kände jag att någon hoppade i bredvid mig. Jag gav upp, det var för långt till ytan. Då tog någon mig under armarna och drog upp mig. Efter att jag började svälja allt vatten som kom in i min mun kom jag till ytan. Jag hade vatten i lungorna och jag hostade som en galning. Vi kom till det grunda och han la mig på sanden. Det var Seike som hade räddat mig. Jag såg bara svart. Jag reagerade inte på något tills jag kände hans läppar mot mina, han gjorde mun mot mun-metoden. Jag vaknade till liv och hostade vatten. "HERREGUD, CLARA HUR GICK DET!?" Ropade han och höll mitt ansikte i sina händer. Jag började sätta mig upp och fortsatte hosta vatten. Efter ett tag slutade vattnet komma och jag andades som vanligt. Min röst var hes. "VEM FAN PUTTADE MIG!?!?" Skrek jag hest. Ingen svarade. Seike tittade nervöst på mig. "Var det du!?" Sa jag, i ett försök att slippa min hesa röst. "Det var inte men.. Jag råkad... Att du nästan skulle drunkna var inte meningen!" Försökte han. "Men du puttade mig med flit!?" Sa jag surt. "Förlåt..." Försökte han. Jag ställde mig vingligt upp och gick mot vägen. "Clara, kom igen! Stanna!" Ropade han. Jag lyssnade inte alls, jag bara grät och sprang mot vägen. Kevin var allt jag kunde tänka på just nu, även om mina lungor var fyllda med vatten och min hals sved och mitt smink rann, tänkte jag bara på Kevin. Jag sprang hela vägen fram till hans hus. Jag grät fortfarande och bankade på dörren.